FORMALIAKRAV

PÅ

PROJEKTARBETEN

Projektarbetesrapporten skall innehålla följande delar:

 

Sammanställd av "Renée Svensson" <renee.svensson@edu.vanersborg.se>

 

1. TITELSIDA

Titeln på projektarbetet skall sammanfatta arbetets huvudidé på ett lättfattligt sätt. Den bör vara kort, informativ och intresseväckande.

Uppgifter om författaren (namn och klass), skolans namn samt ortnamn och årtal skall också finnas med på titelsidan. Handledarens namn skall också finnas med.

          2. SAMMANFATTNING

Sammanfattningen skrivs sist men placeras först. Den skall stå först för att läsaren snabbt skall kunna ta ställning till om rapporten är av intresse för honom/henne.

Här summeras det viktigaste i din rapport. På några rader redovisar du bakgrund, syfte, metod, resultat och några tankar från slutdiskussionen. Sammanfattningen skall alltså spegla rapportens huvudinnehåll.

Sammanfattningen skall stå på egna ben, dvs den skall kunna läsas oberoende av själva uppsatsen.

         3. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckningen skall innehålla alla i uppsatsen förekommande rubriker och ha sidhänvisningar. Dess uppgift är dels att göra det lätt för läsaren att hitta i arbetet dels att ge en klar bild av uppsatsens disposition och innehåll.

4. INLEDNING OCH BAKGRUND

          Ge en ordentlig bakgrund till varför du valt att arbeta med just ”ditt” ämne som projektarbete. 

          Vad är motivet till ämnesvalet och undersökningen?

          Varför är det intressant och viktigt att undersöka just detta? 

          Vilken är bakgrunden till den företeelse som skall studeras?

Du kan även i inledningen ge en översikt över vad andra har skrivit om det som du intresserat dig för. Vilka liknande studier har gjorts? Vilka brister och förtjänster uppvisar de? Hur förhåller sig ditt arbete till tidigare studier? Vilka är skillnaderna?

5. SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING

Avgränsa uppgiften och precisera det du vill komma åt genom att formulera ett syfte och en problemställning. Klargör så detaljerat och konkret som möjligt vad undersökningen går ut på.

          6. METOD

          Diskutera hur du skall gå till väga för att uppnå det syfte du formulerat. 

          Hur har du tänkt att dokumentera arbetet? 

          Vilka källor skall du använda? 

          Hur skall arbetet redovisas? 

          Det är viktigt att du motiverar och diskuterar ditt val av material och metoder. 

          Redogörelsen bör vara så utförlig att läsaren kan bilda sig en uppfattning om

          värdet av undersökningen och - i princip - vid behov upprepa den. Detta

          kräver i regel en beskrivning av dels undersökningens material (källor, data)

         dels de metoder som använts för att samla in respektive analysera

         materialet. Hur ser materialet ut? Varifrån kommer det? Hur omfattande är

         det? Hur har det samlats in? Hur har det bearbetats och analyserats?

 

        7. RESULTAT

Här redovisar du svaren på dina frågeställningar. Vad kom du fram till? Detta avsnitt innehåller inte några generella slutsatser utifrån de data man erhållit utan är en rak och objektiv beskrivning av utfallet.

 

8. SLUTSATSER OCH DISKUSSION

Det är först under denna rubrik som du skall diskutera dina resultat. ( dvs. dra slutsatser av, tolka och värdera resultatet.)

          Lyft fram de viktigaste erfarenheterna av arbetet. Ställ dessa mot syfte och

          problemställning. Har frågeställningarna fått tillfredsställande svar och är

          resultaten tillförlitliga? Hur skall resultaten förklaras? Vad återstår att göra?

          Jämför det du skrivit med vad andra sagt eller skrivit. Referera och/eller

          citera. Jämför likheter och olikheter. Reflektera!

Här får man också tillfälle att säga något om sådant man upptäckt som

ligger utanför den preciserade problemställningen. Det kan till exempel vara en aspekt av ens data som visar något man inte hade förutsett.

 

9. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Varje publikation eller annan källa som man hänvisar till i texten skall

återfinnas i en käll- och litteraturförteckning som placeras sist i arbetet.

Omvänt skall alla källor i litteraturförteckningen återfinnas i texten.

Litteraturförteckningen ställs upp i alfabetiskt ordning efter författarens

          efternamn. Finns inget författarnamn angivet utgår man från boktiteln. Om

          Internetartiklar används som källa skall dessa bifogas arbetet.

          Principerna för källhänvisning framgår av bilaga 1

          Principerna för hur man ställer upp en litteraturförteckning framgår av bilaga 2 .

 

         10. BILAGOR

          I denna del lägger man sådant som av olika skäl inte passar in i den

          löpande texten men som ändå är viktigt att ha med. Ofta handlar det om

          dokumentation av olika slag, t.ex. materialförteckningar, tabeller, textexempel e.d.

 

BILAGA 1

 

NÅGRA PRINCIPER FÖR HÄNVISNING TILL KÄLLOR

 

A. REFERENSER I LÖPANDE TEXT

I den löpande texten anger man referenser endast med författarnamn och utgivningsår

Ex: I en studie av läsförståelse (Backman, 1984) konstaterades att……

eller:

Backman (1984) visade i en studie av läsförståelse att…………

 

B. CITAT

Citat får ej på något sätt avvika från originalkällan.

Citationstecken (”…”) placeras runt citatet.

Ett citat (stort eller litet) skall alltid åtföljas av sidhänvisning till källan.

a. Kortare citat skrivs i den löpande texten.

Ex:

Backman (1984) rapporterade i en undersökning följande: ”Vad korttids­retentionen beträffar noterades att den auditiva presentationen gav mera persistenta effekter än den visuella” (sid. 119).

 

b. Längre citat återges i ett fristående block eller stycke med extra indrag och ofta också med mindre radavstånd eller en annan stilgrad. Här behöver citationstecken ej sättas ut.

Ex: I Wittgenstein. Mannen och myten ( Jonsson,1977) skriver författaren:

Wittgensteins syn på filosofin som doktrinen om de vetenskapliga satsernas logiska form är mycket betydelsefull. Han menade och där har många filosofer efter honom instämt, att man måste kunna förstå en sats utan att för den skull nödvändigtvis veta om den är sann eller falsk. (sid. 97)

BILAGA 2

PRINCIPER FÖR LITTERATURFÖRTECKNING:

1. BÖCKER

Du skall ange

Författarnamn. (Publikationsår). Titel. Förlagsort: Förlag.

Ex:

Homans, G. (1969). Upptäckt och förklaring i samhällsvetenskaperna. Uppsala: Argos.

2. TIDNINGSARTIKLAR

 

Du skall ange:

Författarnamn. (Utgivningsår). Artikelnamn. Tidningens namn.

Datum

EX:

Knutsson, M. (1992). En superhjältinna i för stora skor. Dagens

Nyheter 14.11.1992

3. TIDSKRIFTSARTIKLAR

Du skall ange

Författarnamn. (Publikationsår). Artikelnamn. Tidskriftens namn, Nummer. Sidor.

EX:

Björk, S. (1982). Försurningen- hot mot flodpärlmusslan. Sveriges

Natur, 73. 16-19.

 

4. UPPSLAGSVERK

 

Du skall ange:

 

Verkets namn. (Tryckår). Band. Uppslagsord. Förlagsort:

Förlag

Nationalencyklopedin. (1989). Band 1. Albanien. Höganäs:

Bra Böcker

 

NÅGRA EXEMPEL PÅ ÖVRIGA KÄLLOR

Johansson, J. (1986). Svenskt kvalitetsstål på utländska marknader. Uppsala. Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet. (Stencil)

Nilsson, S. (1995-09-12). Internetansvarig vid X-gymnasiet. Uppsala. (Intervju)

Petterson, U. (1989-03-26). Administrativ direktör LKAB, Kiruna. (Telefonintervju)

Schröder, N.K.(1989-03-28). Kamrer AB ALF, Göteborg. (Brev)

http://www.skolverket.se/studier/projekt/index.shtml (020326)

Engstrand, C., Andersson, A. , Sveriges regenter under 100 år,

http://home5.swipnet.se/~w-51169. Senaste uppdatering

010503. Besöksdatum:010325

Sammanställd av "Renée Svensson" <renee.svensson@edu.vanersborg.se>