• Hur mycket plats har jag?
• Skall datorn stå på skrivbordet eller på golvet, eller kanske ingå som en del i din hemmabio?
• Vad ska jag ha i datorn, flera hårddiskar, CD/DVD-spelare, brännare, moderkort, typ av processor?
• Hur tyst behöver datorn vara?  

Idag finns flera typer av chassi, men de vanligaste är tornen som finns i storlekarna mini, midi och full. Skillnaden är i stort hur många platser som finns för 3,25 tums enheter (hårddiskar, diskettläsare, mm) och 5,25 tums enheter (CD/DVD-spelare, brännare, mm). Man bör dock tänka på att minitornen oftast inte tar fullstora moderkort. Om man inte har plats på golvet kan man alltid köpa ett desktopchassi, men detta har liksom minitornet begränsat utrymme för interna enheter. Det finns även mindre chassin som passar bra för att ställas ihop med din hemmabio så att du kan bygga en riktig HTPC och sitta i TV-soffan och styra din musik eller film från tangentbordet eller en fjärrkontroll.

En sak man måste tänka på är att de flesta processorer kräver idag minst ett 300 watts nätaggregat, detta beror på att behöver en viss strömstyrka för att starta. Om man har ett nätaggregat med lägre effekt är det mycket sannolikt att det inte kan leverera den startström som krävs, vilket gör att processorn helt enkelt inte går igång.

Idag finns flera olika formfaktorer på nätdelen och moderkortet. Den senaste formfaktorn heter ATX 2.03 och fungerar med de flesta moderkort utom t.ex. vissa servrar med ATX-E och datorer med den äldre formfaktorn AT.

När processorerna blir allt snabbare och nätaggregaten kraftigare, betyder det också att ljudnivån ökar. Detta eftersom elektroniken utvecklar mer värme och måste kylas mer. Om man är van vid en tyst dator, eller vill ha en tyst dator bör man tänka på att köpa ljuddämpade chassin och tysta nätaggregat. Självklart är de något dyrare, men man får en betydligt behagligare ljudnivå. Man bör tänka på att ljudnivån fördubblas för var tredje decibel. Man kan ha 20 decibel som riktvärde för en tyst dator.

Kylning

Förlusterna från processorkärnan sker i form av värme och när tekniken går framåt och processorerna blir snabbare behöver de också mer ström. Så högre strömförbrukning betyder alltså mer värmeutveckling. Luftkylning är det absolut vanligaste idag, eftersom det både är relativt billigt och säkert, men vattenkylning har blivit populärare på senare tid tack vare att det går att få ner temperaturen betydligt lägre.

Det är alltså viktigt att kyla bra men att samtidigt hålla låg ljudnivå på kylanordningen är betydligt svårare. Kylare som klarar båda delarna är ofta dyrare men i längden betalar det igen sig eftersom man slipper det störande bruset från fläktarna.

Det finns ett några saker man ska tänka på när man köper en kylanordning till sin dator:

• Koppar har bättre värmeledningsförmåga än aluminium och leder bort värmen bättre.
• Koppar är betydligt tyngre än aluminium. Detta gör att man ibland måste lossa dem från processorsockeln när man ska flytta på datorn för att inte moderkortet och processorn skall ta skada.
• Kylpasta gjord av silver har betydligt bättre värmeledningsförmåga än vanlig kylpasta baserad på kisel. 
• Fläktarna har olika ljudnivå även om de har samma varvtal och dimensioner. Detta beror på aerodynamiken på fläktbladen.
• Större fläktar har i allmänhet lägre ljudnivå än små vid samma luftflöde. T.ex. låter en 80 x 80 mm fläkt mindre än en fläkt på 60 x 60 mm.
• Se till att fläkten verkligen klarar av att kyla processorn, annars kommer kanske processorn att bli för varm och hänga sig eller rent av gå sönder

Moderkort

Man kan säga att moderkortet är datorns ryggrad, det är på det här kortet alla komponenter och kablar sitter, t.ex. processor, ramminne, grafikkort, ljudkort, IDE-kablar och så vidare. Inte minst vid inköp är det viktigt att man köper ett moderkort som motsvarar ens förväntningar på den slutgiltiga datorn, samt att det det håller för eventuella senare uppgraderingar.
 

Moderkortet har ett antal portar och anslutningar, antalet och typerna skiljer sig mellan olika märken och typer av moderkort:

• Processorsockel: Det är vanligast vanligast att processorn har en anslutning av sockettyp. Det som skiljer de olika processorernas socklar från varandra är dels antalet pinnar på sockeln och dels storleken. Gemensamt för de flesta socket anslutningar är att processorn läggs på socketen och kläms fast med hjälp av en hävarm.
• Ramminnessockel: Sockeln är av slottyp, d.v.s. en avlång port, i vilken ramminnet trycks ner och sedan låses fast med två hakar. Vanligtvis finns mellan 2 och 4 sådana portar.
• Diskettstation: Anslutningen till diskettstationen, eller "floppyn" är snarlik den för IDEkanalen, enda fysiska skillnaden är att den är något kortare. På moderkortet finns endast en kanal till diskettstationen oftast belägen intill IDEkanalerna, kanalen kan ta upp till 2 diskettstationer.
• IDE: Portarna (oftast 2-4) har 40 pinnar och används för att ansluta enheter som CD, DVD och hårddisk. Varje IDE-kanal kan ta 2 enheter, detta är anledningen till att man måste konfigurera enheterna till "Master" och "Slave". Kablarna till dessa enheter är förhållandevis stora, dessutom har de begränsad längd, därför har man utvecklat ett nytt gränssnittför hårddiskar på senare tid : Serial ATA(SATA).
• SATA: Denna anslutning löser problemen med IDE-gränssnittet eftersom kablarna är betydligt smalare och även kan göras längre! Dessutom har SATA en betydligt högre övre gräns på dataöverföringshastigheten. Den första versionen SATA-150 har som namnet antyder en överföringshastighet på 150Mb/s, detta kan jämföras med IDE-gränssnittets maximala hastighet på 133Mb/s. . Varje kanal kan till endast ta en enhet och till att börja med endast hårddiskar.
• PCI-port: I dessa portar kan man sätta expansionskort av instickstyp; nätverkskort, grafikkort (ej AGP), ljudkort, TVkort, videokort o.s.v.
• 21. AGP-port: Advanced Graphics Port, i denna placeras grafikkortet. Det kan aldrig finnas fler än en AGP-port på ett moderkort eftersom man inte kan använda sig av fler än ett 3D grafikkort åt gången.

På bakplanet av moderkortet finns anslutningar till mus, tangentord, skrivare, högtalare m.m. Observera att utformningen på bakplanet kan variera mellan olika moderkortstillverkare och modeller:

• PS/2 - Mus, det finns även möss med USB-gränssnitt.
• Parallellport till skrivare
• Nätverkskort - 10/100/(1000), numera i princip standard på de flesta moderkort
• För moderkort med inbyggt ljudkort - börjar numera bli standard. Hörlurar blå), högtalare (grön) och mikrofon (rosa). Observera dock att på moderkort med inbyggt 5.1-ljud kan samtliga ut/in-gångar konfigureras för ljud, d.v.s.man får ett 6-kanals ljudkort.
• USB 1.1/2.0. Nya moderkort har endast USB 2.0 vilken är bakåtkompatibel med USB1.1 (klarar alltså även enheter med USB1.1.
• Komminukationsportar, COM1 och COM2.
• Tangentbord. Det finns även tangentbord med USB-anslutning

Processor

Processorn är datorns "hjärna" och sitter i en s.k. sockel på moderkortet. Viktigt när du köper din processor är att kontrollera att anslutningstypen (sockeln) passar det moderkort du valt. Dessa anges både på processorn och för moderkorten och kan heta t.ex. socket 775 vilket är en Intel osv. All kommunikation i en dator mellan olika enheter går via processorn. Processorn är sålunda en ganska viktig komponent. De viktigaste funktionerna är att samordna, beräkna och sköta kommunikationen mellan datorns olika delar.

 Processorns hastighet anger man i MegaHertz (Mhz). Mega står för miljon och Hertz för antalet svängningar per sekund. En processor som arbetar med 75MHz klockfrekvens utför sålunda 75.000.000 (!) svängningar per sekund.

Grafikkort

Grafikkortet är det kort som renderar bilder och visualiserar datainformation.

 Det finns i huvudsak två olika typer av anslutningar för grafikkort, AGP och PCI-Express. PCI Express är efterträdaren till grafikbussen AGP och ger högre hastigheter, upp till 4 Gbit/s vilket är nästan dubbelt så mycket som AGP 8X, mer komplexa kanaler, lägre strömförbrukning m.m. än den gamla AGP-bussen.

Innan du köper ett nytt grafikkort bör du fundera på hur du använder din dator och vad har du för slags behov? Är du en allrounder, en spelare, eller en som endast använder pc:n för kontorsanvändning? Du behöver t.ex. inte det allra senaste 3D kortet om du endast kommer hålla ordning på räkningarna, skicka e-post till släkt och vänner och kanske vågar dig till en runda med patiens då och då. Om du där emot använder din pc till spelande, häftig 3D-grafik - och inte ms röj, bör du satsa lite mer. Snabbare grafikkort är lite dyrare men ger helt klart en bättre spelupplevelse.

Hårddisk

I hårddisken lagras all information, operativsystemets filer, programfiler och andra filer. Hårddiskens storlek anges i GB (GigaByte). För interna hårddiskar finns två typer av anslutningar, IDE och S-ATA.

Serial ATA, förkortas SATA eller S-ATA, en utveckling av det vanliga parallella gränssnittet ATA som används för anslutning av fysiska lagringsenheter, i första hand hårddiskar. Seriell ATA är en serielänk - en enda kabel som är tunnare och tar mindre plats än en IDE-kabel vilket ger mer plats över i ditt chassi. Hårddiskar av S-ATA typ är också snabbare och enklare att installera.

Interminne

RAM-minnet eller Random access memory, läs/skrivminne, en minnesenhet som både kan läsas och skrivas, arbetsminne i datorer är vanligen RAM-minnen. Minnet är flyktigt vilket innebär att all information i minnet försvinner när strömmen slås av. Ju mer minne datorn har, desto större och fler program kan man använda. Vilken typ av minnen du skall köpa beror på vad som är kompatibelt med moderkortet. Vanligtvis är det inga konstigheter. Om moderkortet klarar DDR så passar de flesta. Vanliga benämningar på minnen av denna typ är t.ex. PC2100 och PC1600 där siffrorna syftar på den maximala bandbredden för överföringen till och från minneskretsarna (2100 är t.ex. 2,1 Gbyte/s vid single channel).

Optisk Enhet (CD/DVD-brännare)

CD eller DVD-läsare krävs för att du skall kunna läsa skivor och installera program och liknande i din dator. Den enklaste och bästa lösningen är att köpa en DVD-brännare eftersom den klarar allt som en CD- eller DVD-läsare klarar och du dessutom kan bränna DVD. På en DVD-skiva kan du lagra 4,7GB vilket motsvarar ca. 1000 låtar i mp3-format därför passar den perfekt för lagring och backup av t.ex. dina hemvideos eller foton.